{"id":630,"date":"2021-09-16T10:33:48","date_gmt":"2021-09-16T10:33:48","guid":{"rendered":"https:\/\/pm.iwn.co\/?page_id=630"},"modified":"2021-10-26T10:40:01","modified_gmt":"2021-10-26T10:40:01","slug":"minoriteter-samhalle-och-kultur","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/rikosjarakkaus.poliisimuseo.fi\/sv\/minoriteter-samhalle-och-kultur\/","title":{"rendered":"Minoriteter, samh\u00e4lle och kultur"},"content":{"rendered":"\n
<\/div>\n\n\n\n
\n
\n

Polisen samarbetar med medborgarorganisationen Seta rf, som v\u00e4rnar om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och j\u00e4mlikhet. Den f\u00f6r allm\u00e4nheten synligaste formen av detta samarbete utg\u00f6rs av polisens arrangemang kring att trygga s\u00e4kerheten vid Pride-evenemang. I Finland har dessa evenemang ordnats sedan 1975, f\u00f6rst under namnet Frig\u00f6relsedagarna men sedan 2000 under det nuvarande namnet Pride.<\/p>\n\n\n\n

Polisen har en skyldighet att skydda dem som ut\u00f6var sin r\u00e4tt att delta i fredliga sammankomster. Vid Pride-evenemang har polisen d\u00e4rmed i uppdrag att skydda deltagarna fr\u00e5n personer som vill st\u00f6ra dem. Polisen har sedan 1980-talet ansvarat f\u00f6r att garantera s\u00e4kerheten kring Frig\u00f6relsedagarna och Pride och kartlagt hotbilden mot dessa evenemang. Polisen och organisat\u00f6rerna g\u00f6r tillsammans en uppskattning av hur m\u00e5nga poliser som beh\u00f6vs f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla ordningen vid evenemanget och planerar hur t\u00e5gets rutt genom staden ska tryggas. Att analysera hotbilden och s\u00e4kerst\u00e4lla att s\u00e4kerhets\u00e5tg\u00e4rderna \u00e4r tillr\u00e4ckliga \u00e4r alltid viktigt, i synnerhet om hot mot evenemanget inkommit i f\u00f6rv\u00e4g.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n

Pridet\u00e5g ordnas runt om i v\u00e4rlden i syfte att uppm\u00e4rksamma r\u00e4tten f\u00f6r sexuella minoriteter och personer med k\u00f6ns\u00f6verskridande identitet att leva ut sin identitet och k\u00e4nna stolthet \u00f6ver sin sexuella l\u00e4ggning.<\/p>\n\n\n\n

Bild: Pridet\u00e5g och ridande poliser<\/em>. Melissa Hanhirova. Museiverket, Historiska bildsamlingarna, Melissa Hanhirova \u2013 Helsinki Pride-samlingen. <\/em><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
<\/div><\/div><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
<\/div><\/div><\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

Ett st\u00f6rre angrepp mot Pridet\u00e5get i Helsingfors \u00e4gde rum 2010. Tre m\u00e4n angrep deltagarna med r\u00f6kbomber, t\u00e5rgas och pepparspray. Sammanlagt 88 personer skadades. Kort d\u00e4refter slog n\u00e5gon s\u00f6nder f\u00f6nster p\u00e5 Setas lokal i Helsingfors, och \u00e4ven ett Pride-evenemang i Ule\u00e5borg utsattes f\u00f6r skadeg\u00f6relse.<\/p>\n\n\n\n

Bild: Yle<\/em>.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n

Setas lokalf\u00f6rening i Birkaland och polisen samarbetar f\u00f6r att s\u00e4kra j\u00e4mlik behandling av brottsofferoch f\u00f6r\u00f6vare som tillh\u00f6r sexuella minoriteter eller har k\u00f6ns\u00f6verskridande identitet. Seta vill bland annat uppmuntra brottsoffer att anm\u00e4la brott hos polisen. F\u00f6reningen hj\u00e4lper till genom att i f\u00f6rv\u00e4g kontakta polisen f\u00f6r att ber\u00e4tta om brottsoffrets bakgrund, bland annat vilket namn brottsoffret \u00f6nskar att anv\u00e4nds i kontakten. N\u00e5gon fr\u00e5n Seta kan ocks\u00e5 vara st\u00f6dperson f\u00f6r brottsoffret eller f\u00f6r\u00f6varen f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att myndigheterna bem\u00f6ter samtliga p\u00e5 ett korrekt s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Setas lokalf\u00f6rening i Birkaland ordnar kurser f\u00f6r polisen f\u00f6r att bidra till dess praktiska k\u00e4nnedom om j\u00e4mst\u00e4lldhetslagen och diskrimineringslagen. Fokus f\u00f6r utbildningen ligger p\u00e5 f\u00f6rebyggande arbete och f\u00f6rst\u00e5else av attityder.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n <\/a>\n\n\n\n

\n
\n

Seta rf, en f\u00f6rening som fr\u00e4mjar r\u00e4ttigheter f\u00f6r sexuella minoriteter och personer med k\u00f6ns\u00f6verskridande identitet<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Seta rf, en finsk m\u00e4nniskor\u00e4tts- och socialf\u00f6rening, grundades 1974 f\u00f6r att arbeta f\u00f6r social j\u00e4mlikhet f\u00f6r alla oavsett sexuell l\u00e4ggning, k\u00f6nsidentitet eller k\u00f6nsuttryck. Seta \u00e4r en paraplyorganisation f\u00f6r 27 medlemsf\u00f6reningar runt om i landet.<\/p>\n\n\n\n

Att de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna ska f\u00e5 vara verklighet g\u00e4ller alla m\u00e4nniskor inom tillvarons samtliga omr\u00e5den. Sexuell l\u00e4ggning, identitet eller andra personliga egenskaper ska inte f\u00e5 begr\u00e4nsa till exempel ett v\u00e5ldsoffers tillg\u00e5ng till hj\u00e4lp, en persons intr\u00e4de i arbetslivet eller en asyls\u00f6kandes r\u00e4tt till internationellt beskydd. Seta rf deltar i politiska diskussioner kring och tar st\u00e4llning i aktuella fr\u00e5gor med anknytning till m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterb\u00e5de p\u00e5 det nationella och internationella planet.<\/p>\n\n\n\n

Setas lokalf\u00f6rening i Birkaland, en av Seta rf:s medlemsf\u00f6reningar, deltar i den politiska diskussionen p\u00e5 det regionala planet och erbjuder sina medlemmar sociala tj\u00e4nster, kamratst\u00f6d, expertr\u00e5dgivning, rekreation och kulturella upplevelser. Seta i Birkaland erbjuder bland annat ett riksomfattande st\u00f6d- och r\u00e5dgivningsprogram, Sinuiksi<\/em>, som har i syfte att \u00f6ka k\u00e4nnedomen om fr\u00e5gor kring sexuell l\u00e4ggning och k\u00f6nsidentitet.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n <\/a>\n\n\n\n

\n
\n

Asyls\u00f6kande och myndigheterna<\/strong><\/p>\n\n\n\n

L\u00e5ngdragna konflikter och politiska, ekonomiska och sociala problem i Syrien, Irak, Afghanistan och Afrika har drivit m\u00e5nga p\u00e5 flykt. Flyktingv\u00e5gen som svepte \u00f6ver Europa 2015 f\u00f6rde med sig \u00f6ver 32 000 asyls\u00f6kande till Finland. Under h\u00f6sten grundades en flyktingsluss i Torne\u00e5 som ett samarbete mellan flera myndigheter. Polisen tog emot och registrerade asyls\u00f6kande, och polisen hade ocks\u00e5 i uppdrag att \u00f6vervaka inhemska demonstrationer som ordnats f\u00f6r att f\u00f6respr\u00e5ka en \u201dst\u00e4ngning av gr\u00e4nserna\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Den som tillh\u00f6r sexuella minoriteter eller har k\u00f6ns\u00f6verskridande identitet har r\u00e4tt att s\u00f6ka asyl om personens psykiska eller fysiska v\u00e4lbefinnande \u00e4ventyras p\u00e5 grund av detta. Att tala om sexuell identitet kan dock vara sv\u00e5rt f\u00f6r den som kommer fr\u00e5n en annan kultur eftersom personen i fr\u00e5ga kan ha blivit ov\u00e4nligt bem\u00f6tt tidigare. S\u00e4rskilt sv\u00e5rt blir det f\u00f6r den asyls\u00f6kande om asyl inte beviljas.<\/p>\n\n\n\n

Att flytta fr\u00e5n land till land \u00e4r sv\u00e5rt och psykiskt tungt f\u00f6r asyls\u00f6kande. Personer som tillh\u00f6r sexuella minoriteter eller har k\u00f6ns\u00f6verskridande identitet \u00e4r s\u00e4rskilt s\u00e5rbara under denna resa. Vid flyktingf\u00f6rl\u00e4ggningar f\u00f6rekommer psykiskt v\u00e5ld, hot och i vissa fall v\u00e5ldt\u00e4kter. Om den asyls\u00f6kande saknar uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd kan det k\u00e4nnas sv\u00e5rt att v\u00e4nda sig till polisen n\u00e4r s\u00e5dant intr\u00e4ffat.<\/p>\n\n\n\n

Migrationsverket och flyktingf\u00f6rl\u00e4ggningarna samarbetar med Seta. Seta har ordnat kurser f\u00f6r anst\u00e4llda p\u00e5 Migrationsverket och har ofta en representant f\u00f6r f\u00f6reningen n\u00e4rvarande vid polisens m\u00f6ten med asyls\u00f6kande.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n

Polisen registrerar asyls\u00f6kande vid flyktingslussen i Torne\u00e5 2015. <\/p>\n\n\n\n

Bild: Jukka-Pekka Toivonen, Polismuseet.<\/em><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
<\/div><\/div><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n <\/a>\n\n\n\n
\n
\n

Translagens betydelse<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Finlands nuvarande translag tr\u00e4dde i kraft 2003. Lagen om fastst\u00e4llande av transsexuella personers k\u00f6nstillh\u00f6righetreglerar behandlingar och k\u00f6nskorrigeringar f\u00f6r transpersoner. Med transsexualitet avses en k\u00f6nsdiskrepans varvid en person inte identifierar sig med det k\u00f6n som vederb\u00f6rande tillskrivits vid f\u00f6dseln.<\/p>\n\n\n\n

Lagen har kritiserats f\u00f6r sina villkor f\u00f6r juridisk bekr\u00e4ftelse av k\u00f6nsbyte. F\u00f6r att kunna g\u00f6ra detta m\u00e5ste man n\u00e4mligen kunna uppvisa intyg \u00f6ver of\u00f6rm\u00e5ga till f\u00f6r\u00f6kning, civilst\u00e5nd som ogift, myndig \u00e5lder och genomg\u00e5ngen medicinsk bed\u00f6mning. Dessutom m\u00e5ste personen kunna p\u00e5visa sig leva i det nya k\u00f6nets k\u00f6nsroll. Den nuvarande translagen st\u00e5r i strid med internationella avtal som ber\u00f6r Finland, sj\u00e4lvbest\u00e4mmander\u00e4tten och barnens r\u00e4ttigheter. FN, EU, Amnesty och Seta har kritiserat den finska lagstiftningen f\u00f6r detta, men \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge har ingen motion till en lagstiftning som skulle vara i harmoni med n\u00e4mnda m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter n\u00e5tt \u00e4nda fram till omr\u00f6stning i riksdagen.<\/p>\n\n\n\n

Seta rf och Trasek rf, som b\u00e5da \u00e4r f\u00f6reningar med syfte att fr\u00e4mja r\u00e4ttigheter f\u00f6r personer med k\u00f6ns\u00f6verskridande identitet, har tillsammans med \u00f6ver 70 samarbetspartner utarbetat ett f\u00f6rslag till en omarbetning av translagen. M\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r att var och en skulle ha r\u00e4tt att helt enkelt l\u00e4mna in en anm\u00e4lan om k\u00f6nstillh\u00f6righet som d\u00e4refter skulle g\u00e4lla i officiella intyg och befolkningsregistret utan att en l\u00e4kare skulle beh\u00f6va ta st\u00e4llning till vilket k\u00f6n personen i fr\u00e5ga tillh\u00f6r. M\u00e5ngfalden i fr\u00e5ga om k\u00f6nsidentitet skulle enligt f\u00f6rslaget ocks\u00e5 bejakas om ett tredje alternativ i fr\u00e5ga om k\u00f6nstillh\u00f6righet inf\u00f6rdes i befolkningsregistret.<\/p>\n\n\n\n

\n
<\/div>\n\n\n\n
\n

Det vore viktigt att personbeteckningen i forts\u00e4ttningen skulle vara oberoende av k\u00f6nsidentitet. Det borde ocks\u00e5 vara m\u00f6jligt att ange alternativet \u201dannat\u201d som k\u00f6n i identitetshandlingar f\u00f6r att ge utrymme f\u00f6r k\u00f6nsidentiteter som inte st\u00e4mmer \u00f6verens med indelningen i m\u00e4n och kvinnor. Den nuvarande j\u00e4mst\u00e4lldhetslagstiftningen f\u00f6rbjuder diskriminering utifr\u00e5n k\u00f6nsidentitet, men den gamla indelningen enligt s\u00e5 kallat juridiskt k\u00f6n st\u00e5r i strid med j\u00e4mst\u00e4lldhetslagen. <\/p>\n\n\n\n

Mikko Ala-Kapee, verksamhetschef f\u00f6r Seta i Birkaland<\/em><\/em><\/em><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
<\/div><\/div><\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

Diskussionen kring byte av personbeteckning inleddes p\u00e5 1980-talet, d\u00e5 kv\u00e4llstidningen Iltalehti<\/em> rapporterade om \u00e4ktenskapet mellan Ritva och Outi. Enligt sin personbeteckning var Ritva fortfarande man \u00e4ven om hon fullbordat processen f\u00f6r korrigering av k\u00f6n. Detta m\u00f6jliggjorde \u00e4ktenskap mellan tv\u00e5 kvinnor.<\/p>\n\n\n\n

Bild: Arbetarmuseet Werstas samlingar. <\/em><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n <\/a>\n\n\n\n

\n
\n

Media och popul\u00e4rkultur<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Mediernas numera m\u00e5ngfacetterade bild av sexuella minoriteter har formats under en l\u00e5ng tid. Popul\u00e4rkulturen kring minoriteterna grundade sig tidigare p\u00e5 det s\u00e5 kallade tragiska syns\u00e4ttet enligt vilket homosexuella aldrig var lyckliga och i allm\u00e4nhet dog av misshandel eller aids. Det var ocks\u00e5 vanligt med stereotypa karikatyrer med vilka homosexuella i f\u00f6rsta hand framst\u00e4lldes som komiska sidofigurer i tv-serier och filmer. Efter hand skapades mer genomt\u00e4nkta figurer som tillh\u00f6rde sexuella minoriteter eller hade k\u00f6ns\u00f6verskridande identitet, och dessa fann sin plats vid sidan av de heterosexuella huvudpersonerna.<\/p>\n\n\n\n

Fram till 1960- och 1970-talet censurerades i Finland verk och program som behandlade sexuella minoriteter. F\u00f6rlag utel\u00e4mnade ur b\u00f6cker st\u00e4llen som syftade p\u00e5 homosexualitet, och mediehus l\u00e4t bli att visa tv-program som handlade om \u00e4mnet. Bland annat programmet \u201dOletko sin\u00e4\u2026?<\/em>\u201d (\u201d\u00c4r du\u2026?<\/em>\u201d), skrivet av Jarmo Salas och Rauno Vinermo 1969, visades inte p\u00e5 tv eftersom det handlade om homosexualitet och d\u00e4rmed ans\u00e5gs bryta mot det i strafflagen n\u00e4mnda f\u00f6rbudet mot att uppmana till homosexuella handlingar. Programmet visades slutligen p\u00e5 Yle 1999.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r kan du se serien \u201dArkistosta revitty\u00e4: Homot\u201d<\/em> (\u201dFr\u00e5n arkivet: Homosexuella\u201d<\/em>), en serie om modern historia av Yle. Serien tar upp sexuella minoriteters historia och diskuterar bland annat orsakerna till beslutet att inte visa \u201dOletko sin\u00e4…?\u201d<\/em> p\u00e5 tv. Serien behandlar ocks\u00e5 utf\u00f6rligt f\u00f6r\u00e4ndringen \u00f6ver tid i hur homosexualitet synliggjordes i media.<\/p>\n\n\n\n

Se dokument\u00e4ren \u201dFr\u00e5n arkivet: Homosexuella\u201d<\/a> (p\u00e5 finska, svenska spr\u00e5k undertexter)<\/p>\n\n\n\n

Efter avkriminaliseringen av homosexualitet producerade Yle dokument\u00e4ren \u201dHomoseksuaalisuus \u2013 er\u00e4s v\u00e4hemmist\u00f6\u201d<\/em> (\u201dHomosexualitet \u2013 en minoritet\u201d<\/em>) (1975), som tog upp bland annat allm\u00e4nhetens \u00e5sikter f\u00f6r och emot homosexualitet. Akademiker och v\u00e5rdpersonal redogjorde i dokument\u00e4ren f\u00f6r orsaker till homosexualitet. Den fr\u00e4msta orsaken till att en person blev homosexuell ans\u00e5gs vara faktorer i barndomen, familjestrukturen och st\u00e4mningen i familjen, till exempel ett problematiskt f\u00f6rh\u00e5llande till fadern.<\/p>\n\n\n\n

Se dokument\u00e4ren \u201dHomoseksuaalisuus \u2013 er\u00e4s v\u00e4hemmist\u00f6\u201d<\/a><\/em> (p\u00e5 finska)<\/p>\n\n\n\n

Sexuella minoriteters synlighet i media och den offentliga diskussionen kring dem \u00f6kade p\u00e5 1980-talet. Denna trend pekade mot att \u00e4mnet h\u00f6ll p\u00e5 att bli en del av vardagen. Mot slutet av 1990-talet hade sexuella minoriteter efter hand b\u00f6rjat betraktas som en sj\u00e4lvklar folkgrupp vars synlighet i media fortsatte att \u00f6ka. Ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i spr\u00e5ket kring och termerna som anv\u00e4ndes om dessa minoriteter vittnade om att samh\u00e4llet var i f\u00f6r\u00e4ndring:<\/p>\n\n\n\n

\n
<\/div>\n\n\n\n
\n

Till en b\u00f6rjan talade man om homofili<\/em>, d\u00e4r fili<\/em> betyder k\u00e4rlek. Termen i sig har allts\u00e5 f\u00e4st vikt vid k\u00e4rlek. Man anv\u00e4nde ocks\u00e5 termen homosexualist<\/em>, i likhet med till exempel filatelist<\/em>, det vill s\u00e4ga n\u00e5gon som har en viss hobby. D\u00e4refter talades det under l\u00e5ng tid bara om perversa och normala. Begreppet heterosexualitet<\/em> blev allm\u00e4nt vedertaget f\u00f6rst p\u00e5 1990-talet. Dessf\u00f6rinnan hade man inte talat om heterosexuella, utan om normala. M\u00e5nga, s\u00e4rskilt bland de heterosexuella, kanske reagerar p\u00e5 detta och fr\u00e5gar varf\u00f6r de gamla termerna inte l\u00e4ngre duger.<\/p>\n\n\n\n

Jussi Nissinen, socialpsykolog, medgrundare till Seta rf<\/em><\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/div><\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n